står det överst på Aftonbladets hemsida. Samtidigt på Svenska Dagbladet står
"Sverige har satt nytt rekord i sjukfrånvaro"
Så lyder rubrikerna hos två av Sveriges största nättidningar. Hur kommer det sig att de är så olika? Visserligen nämns den norska prinsen på SvD:s hemsida, men inte förrän en bit ned. Aftonbladet har inte ens tagit upp problemet med de höga siffrorna vad gäller sjukfrånvaro. De båda tidningarna har tydligen väldigt olika åsikter när det gäller vad för slags nyheter som har störst värde.
Enligt Björn Häger finns det en slags formel för hur medier väljer vad som skall bli nyheter. Det finns en rad olika faktorer som spelar roll och de viktigaste presenterar han i form av VINKELN som står för Vikt, Icke-normalt, Närhet, Konflikt, Elitpersoner, Lättbegripligt och Nytt.
En av de händelser som det talats mycket om denna vecka är 48-åriga Whitney Houstons plötsliga bortgång. Måndagen den trettonde februari kunde man längst ned på framsidan av Svenska Dagbladet läsa hur hon var en av de största och mest betydelsefulla för soulscenen. I kulturdelen fanns ett helt uppslag om divan och hur "En hel värld sörjer en unik artist." Hur kommer det sig att miljoner intresserar sig för detta? Människor dör ju varje dag....
Enligt Hägers teori skulle man kunna förklara det så här: Ju allvarligare händelse, desto större blir nyheten. Vikten av ett dödsfall är stor. Hade Whitney blivit allvarligt skadad hade det kanske nämnts i någon tidnings "kändis-del", till exempel Aftonbladets Klick!. Nu när fallet var så att det handlade om en bortgång var nyheten till och med så pass viktig att den hamnade på Svenska Dagbladets framsida, en tidning som normalt inte tar upp kändisnyheter. Händelsen är också Icke-normal. Whitney kämpade under lång tid med ett tungt drogmissbruk, vilket många människor vad medvetna om. Ändå var hennes bortgång oväntad, något som ger nyheten större värde än om hon hade varit sjuk under en längre tid innan hon gick bort. Faktorn Närhet, som innebär att vi intresserar oss för det som sker i vår omgivning, kanske ej kan förklara lika bra varför nyheten blev så stor. Whitneys bortgång var varken geografiskt eller kulturellt nära de flesta av oss. Hon var en stjärna i USA främst under 80- och 90-talet. Att hon var en Elitperson väger dock upp detta, för visst var hon en sådan. Whitney var någon man såg upp till (nåväl, bortsett från drogmissbruket...); hon var en riktig superkändis. Hon var en fantastisk sångerska och sålde mer än 170 miljoner album under sin livstid. Medias ständiga bevakning av kändisar gör att det till sist nästan känns som att vi känner dem, och visst bryr man sig när någon man känner plötsligt går bort. Nyheten var också väldigt Lättbegriplig. Människor från de flesta generationer vet vem Whitney Houston var. Det krävdes ingen presentation och det krävdes ingen särskild kunskap för att förstå. Det handlade rätt och slätt om att en kändis hade dött. Konflikt och Nytt har inte så mycket med värdet i just denna nyhet att göra. Det är snarare att hon var en Elitperson som gjorde denna nyhet till en av de största.
Samma dag var den största nyheten i Svenska Dagbladet hur 180 personer anmält att de drabbats av narkolepsi efter att ha blivit vaccinerade mot svininfluensa. På framsidan finns ett antal bilder på barn som nu är kroniskt sjuka. När man bläddrar i tidningen och kommer fram till det aktuella uppslaget lyder rubriken
"8 av 10 oroar sig över att inte kunna jobba"
I Bengt Johanssons studie Vid Nyhetsdesken - En studie av nyhetsvärdering vid svenska nyhetsredaktioner finns en tabell över vad journalistkåren anser är de viktigaste faktorerna som spelar roll när det gäller nyhetsvärdering. Se lista nedan
- Händelsen handlar om viktiga personer
- Händelsen är sensationell och oväntad
- Händelsen intresserar många människor
- Händelsen är dramatisk och spännande
- Händelsen ökar människors insikt och kunskap om omvärlden
- Händelsen gör människor medvetna om missförhållanden i samhället
- Händelsen har konsekvenser för människors vardagsliv
"Människor ska också kunna identifiera sig själva med händelsen, vilket gör att sådant som ligger nära människors kulturellt och geografiskt intresserar dem mer (Østgård, 1965; Hvitfelt, 1985; Shoemaker m fl., 1996,; Allern, 2001; Harcup & O’Neill, 2001)."
De två absolut viktigaste faktorerna som ständigt får kämpa mot varandra är intresse och vikt. Skall en händelse bli en nyhet för att den är viktig att tala om eller skall den bli en nyhet för att den är intressant? Whitney Houstons bortgång är inte det viktigaste som hänt denna vecka (Ifall du inte var familj eller nära vän till henne) men ändå fick den så otroligt mycket mediauppmärksamhet. Det verkar som att de flesta tidningar börjar tycka att det är viktigare att skriva om saker som intresserar läsaren. Jag har svårt att tro att en tidning som Svenska Dagbladet för 50 år sedan skulle sätta en popstjärnas död på framsidan av måndagens bilaga för att sedan skriva ett helt uppslag om henne.
PS. För att svara på frågan högst upp. Olika press anser olika saker vara viktiga. Tidningar som Aftonbladet lägger för det mesta större vikt vid t.ex. kändisar och enskilda personer än politik - där av huvudrubriken om den norske prinsen. Det är i alla fall så jag uppfattar det.
Ville bara lägga in en liten kommentar till det där med att närhet inte är något som kan nämnas när det häller Whitney Houston. Visserligen inte en geografisk närhet, men däremot så har ju "skvallerpressen" länge skrivit saker om hennes privatliv som de brukar göra med kända personer. Detta leder till att många ser kända personer som personer de faktiskt är bekanta med. I övrigt tyckte jag om din analys väldigt mycket!
ReplyDeleteThis comment has been removed by the author.
ReplyDeleteDu skriver att Svenska Dagbladet för 50 år sedan inte skulle ha skrivit om en popstjärnas död på ettan. Jag håller nog inte med dig där. Om vi går 50 år tillbaka i tiden hamnar vi i början av 60-talet. Vid den tiden dog en av världens största sångare, Jussi Björling. Jag är säker på att SvD hade den nyheten på första sidan. Jag är också säker på att Elvis Presleys död 1977 fanns på SvD:s förstasida.
ReplyDeleteUSA och Sverige räknas geografiskt närstående. Vi ingår i den s k liberala- korporativistiska mediestrukturen där värderingar och kulturella likheter är desamma.
Människor dör varje dag, skriver du också och menar att Whitney Houstons död inte skulle ha behandlats på det sätt som gjordes. Visst, men jag tror nog att vi måste medge att vissa människors död betyder mer för många än en vanlig Svenssons död.
Narkolepsi har beskrivits tidigare än i den artikelserie som SvD gjorde för någon vecka sedan. Det var känt redan i början av 2011 och finns beskrivet i många medier. SvD gjorde en djupdykning i ämnet.
Gary